...drömmar?... :(
Det är just det här jag skaffade blogg för.
Att berätta de inre tankar/drömmar jag inte delar med mig av i vanligt fall.
Helt sjukt det jag har upplevt i mina drömmar den här veckan. Dom har varit så verkliga åter igen.
Jag hatar dom drömmarna. Dom som jag gråter i och vaknar upp av samtidigt som jag upptäcker tårar som runnit ner på kudden.
Dom nätter jag blir så upprörd att jag vaknar av en så hög puls att jag skakar i kroppen.
Jag är sanndrömmare. Tack vare en sanndröm jag hade när jag var yngre så "räddade" jag mer eller mindre min
Tvillingbror. Och det värsta är dom verkliga drömmarna som dyker upp titt som tätt och jag kan inte göra nånting åt det. I min släkt är jag inte den enda.
Förr förra natten nu så drömde jag att det var jag och några till vänner som hade
Lite fest. Vet några av dem som var med i drömmen men säger inga namn.
Det här festandet gick iaf lite över styr med sprit och allt slutade med att en galning började jaga efter oss med vapen. Jag och några till klarade oss undan för vi
Sprang in i buskar eller så.
Jag förstod inte riktigt var allt utspelade sig. Men när jag såg en lite avsides bensinstation som vi närmade oss så förstod jag att allt utspelades i Norrtälje.
OBS
Nämligen förra helgen så pratade en kompis om en bensinstation i Norrtälje som var billig.
När vi sen iaf närmade oss bensinstationen så såg jag en bil som låg parkerad och lite avsides.
Solen lyste på denna plats vi kom till och på bilen.
Man såg in i bilen och då såg jag en man, en man jag kände igen mycket väl.
Han var stilla som en docka. Jag fick panik och öppnade dörren och såg att en slags dimma kom ur bilen. Det var lukten av rutten, död och uppvärmd människa som varit instäng i en bil ett tag.
Jag kände som tur inte av lukten men vet hur det luktar.
Mannen jag kände igen, som var död, låg sen helt plötsligt på marken. En bit från bilen.
Det kändes som om det var ett brott som hade begåtts men vem, var hur.
Han är ju så genomsnäll.. en av kompisarna kom till plats o frågade om han var död.
Jag vågade inte ta reda på det när han låg på mage på marken.
Kompisen tog och sparkade till han lite mjukt för att se om han levde.
Det gjorde han inte...
Usch.. hoppas det inte var nånting som kommer ske.
Hmm... skulle kunna berätta drömmen mer i detalj men jag vill inte.
Ni får nöja er med stora drag.
Jag hatar att drömma för jag drömmer alltid om brutal död och förödelse. Varför?
Det borde finnas en psykologis förklaring till detta?
På senare år så har dom trappats upp till värre och värre händelser.
Gången innan denna obehagliga dröm så drömde jag om
En kille som bråkade med en annan kille.
Den ena blev så förbannad så han gick mot honom. Men jag skulle precis därifrån och helt plötsligt hörde jag ett obehagligt ljud och vände mig om i fasa.
Det var blod överallt och jag såg att den ena killes huvud var sprucken och ena halvan av hans kranium låg en bit ifrån kroppen. Jag bara sprang därifrån och blev jagad.
Tänk er att höra hur någons skallben knäcks av nån som trampar sönder den.
Det ilade i hela min kropp.
Ni kan inte ana HUR min adrenalin i kroppen var hög när jag vaknade.
Upprörd, ledsen, rädd och kunde inte somna om.
Hatar verkligen att sova ensam.
Hoppas ni drömmer trevligare.
Jag ska plugga nu och sen försöka att sova.
Foto: Mitt öga
